#17 När gamla sanningar styr våra nya liv

Efter en föreläsning för några år sedan kom en kvinna fram till mig.
Hon höll mig i handen med ett grepp som ville säga mer än orden.
“Andreas”, sa hon, “jag kan inte komma över skilsmässan jag gick igenom. Jag är liksom fast.”

Jag frågade henne försiktigt:
“När var det du skilde dig?”

Hon tittade ner i golvet.
“Nu på torsdag är det arton år sedan.”

Arton år.
Och ändå kändes det fortfarande som igår i hennes kropp.
Hon bar fortfarande på det som hände, som om det hände nyss.

Och visst kan vi känna igen oss.
Vi bär på saker länge. Ord vi fått höra. Misslyckanden vi inte glömt.
Minnen vi inte bett om, men som ändå klistrat sig fast vid vår självbild.

Jag vet själv hur det känns.
Under många år fick jag höra att jag var tjock, ful, äcklig.
Att jag inte skulle lyckas med det jag drömde om.
Och länge trodde jag på det.
Länge var det min sanning.

Men det finns ett före. Och det finns ett efter.
Vi har inte alltid valt vad vi blivit utsatta för.
Men vi kan välja vad vi vill fortsätta leva i.

Du är inte din gamla sanning.
Du är inte vad andra sa om dig.
Du är inte ens det du själv trodde när du mådde som sämst.

Du är här. Nu.
Och du har rätt att skriva om berättelsen om dig.