#01 Sommaren lämnar spår – inte bara minnen

Sommaren är märklig.
Vi längtar efter den i månader.
Och sen, när den väl är här, känns det som om den glider oss ur händerna.
Precis som sand mellan fingrarna.

Kanske hann du inte allt du tänkte.
Kanske blev det mer myggor än magi.
Eller så blev det vackrare än du vågat hoppas.
Oavsett vilket – sommaren sätter spår.
Inte bara i huden, som solbränna eller fräknar. Utan inuti.
I tankarna. I tempot. I längtan.

Och nu står du här. Augusti har knackat på.
Många börjar jobba igen. Skolor öppnar. Väckarklockor ringer. Rutiner kickar igång.
Och kanske känns det lite som att starta om.
Men jag vill skicka med en påminnelse:
Du behöver inte springa bara för att hösten gör det.

Sommaren var inte ett avbrott från ditt riktiga liv.
Den var också liv.
Den var också en del av ditt streck.

Och med streck menar jag det där lilla strecket som graveras in på gravstenen mellan födelsedatum och dödsdatum.
Ett kort litet streck. Som står för allt. Allt du någonsin gjort, känt, sagt, älskat och sörjt.
Hela ditt liv – representerat av ett bindestreck.
Så enkelt. Och så enormt.

Du har fortfarande ditt streck. Du är mitt i det.
Och varje val du gör idag formar det.
Så ta med dig något från sommaren. En känsla. Ett andetag. En insikt.
Och låt det få vara med – även nu.